we don’t give up, we fuck shit up.

Jag vill vara fri, men jag klarar inte att vara ensam.

Det är nationella talet som gäller. Jag funderar och funderar. Kommer på småsaker som det mesta men ingenting som håller i fem minuter. Och hur ska jag börja? Hur skriver jag utan att det blir för personligt? Hur det här nu kommer gå återstår att se.