we don’t give up, we fuck shit up.

Give me the words and I'll say them like I mean it.

Eftersom att jag har fått klagomål på att min blogg är dryg så har jag kommit fram till att jag kanske är det. Jag nämner inte när jag är med folk ( om det inte är ytterst intressant. ) Så kanske är jag helt enkelt en dryg person. Eller jag menar, jag kan skriva hur ointressanta saker som helst men just det med folk känns så orelevant. Och det blir så tråkigt och enformigt att sitta och gnata på om vem jag har träffat, var och när. Är det sånt jag tycker är kul att veta? Det är väl mer det jag hoppar över att läsa.

Bloggar är typ tråkiga. Det som är intressant är inte vad folk har gjort eller köpt ( om det nu inte är någonting helt uuunderbart. ) Utan mer tankar, känslor och åsikter. Fast vem skriver om sånt i sin blogg? Är ganska less på 'topp- bloggarna' också. Dom berättar om saker dom får och saker dom är med om. Men ganska ofta så är det samma saker. Lägger in en bild på dagens outfit och är helt enkelt ytliga och äckliga. Visst, det finns saker dom är intressant också men det blir bara för mycket.

Kom hem från måttsund nyss där jag och Maja har varit hos Lena. Vi hann inte göra allt för mycket men vi såg i alla fall film och fetta oss. Jag mår typ seriöst dåligt nu. Kladdkaka är gott när det är lagomt sött men det var inte denna. Det fick bli en köpes eftersom Lenas mamma rengjorde spisen. Vi hade även chips, geisha ( + några andra godisar ) och cola. Det var nog den som gjorde min kväll ändå. Eventuellt Lenas skrik när det dök upp en hare på vägen. Mitt hjärta slog nog ett extra slag och där började jag leva igen. Väntan på bussen var också en sådan upplevelse, mörkt som tusan och alla skrämde upp varann.

Nu ska jag slå på en film och sedan sova. Och jag glömde min mössa hos Lena, min älskade mössa! :'(