tisdag 19 april 2011

Du tog vägen över sjön för att se när isen sprack
Du gick utan mat och sömn för att jobba fram en hjärtattack
Det var så länge sen du log, att det är knappt du minns det själv
Ditt hjärta är en snårig skog där mörkret faller innan kväll


Det spelar väl ingen roll om du tappat tron på allt
Håll ut en sista mil och få igen det tusenfallt
För döden har du alltid kvar som en sista lekkamrat
och du får gärna va med mig fast du är tom och desperat
Och jag vill va den som gör dig glad

Inga kommentarer: