Gårdagen var helt suverän! Johanna och Andre bjöd på middag och det var verkligen asgott!
Vilket jobb. Till och med hemmagjord aioli ;)
Alla var utklädda, utom jag. Min utstyrsel faila och jag blev less men vad ska man göra?
Allting går inte som planerat men det blir vad man göre till.
Nu hann jag tyvärr inte komma på någonting annat sådär i sista sekund.
Vi åt, drack, pratade och körde lite 21 i vanlig ordning.
Sen drog dom vidare och vi hem till Fredrik - Corner - Måttsund - Hem.

Men precis som allt så varar ingenting föralltid.
Vaknade med huvudvärk och en kropp som en elefant.
Men man får det man förtjänar.

SYND ATT VI INTE HADE KAMERA FÖR LENA VAR UTKLÄDD.

Tonight we're going hard, just like the world is ours. We're tearing it apart.
You know we're superstars. We are who we are.

We'll be forever young

(JA, jag gillar att redigera ögon.)

Hela livet är en kamp.
Man ska hela tiden vara på sin vakt
och oavsett vad så får man aldrig ge upp.
Inte utan att först ge allt.
För bara man vill så klarar man allt.

Jag förstår inte.
Hur Håkan fortfarande sprider samma glädje, lycka och hopp.
Genom alla dessa år.

Jag älskar den nya skivan och jag älskar Håkan.
Han är inte som någon annan.
och även fast många vill låta som honom, så lyckas dom inte.
För man kan bara vara sig själv.

och vi går ut och brinner upp i natten
och skyller allting på våra fyllehuven.
Undanflykter och självanklagan,
jag ser domen i dina ögon.

You forced me to become strong.
and I just cried, being weak.


And you think you know.
and I would like to think so,
But do you know that when you go, I fall apart.

36 månader
156 veckor
195 dagar
26298 timmar 
94670778 sekunder

You're not scared; you've seen so much pain in so few years,
As the world becomes a place where no one wants to stay,
we remain silent.

jag har tänkt på en sak ett tag nu.
Och jag får det helt enkelt inte ur skallen.
Att vara avundsjuk på sina vänner:
Visst, man kan väl vara avundsjuk på vem som helst.
Men när någon är glad och nöjd och tänker äntligen går det bra för mig.
Så kommer det en spydig kommentar.
Och inte ens omedvetet, utan hur medvetet som det går.
Vad tänker man med då? Är man så osäker på sig själv?
Tål man inte att en annan människa också får uppmärksamhet?
Måste man övertala sig själv att man har det bättre själv?
Måste man ha det bättre än någon annan? 
Snälla, någon som vet? Någon som ens fattar vad jag menar?
Det gör mig bara så förbannad.
Kan man inte bara vara glad för någon annans skull?


Jag är i alla fall glad för din skull
och jag vet att jag inte är den enda. 

hejdå skoter.
nu hatar jag vintern.

För någon dag sen sa Bodil att tjejer bara bloggar 

för att kunna bråka med andra tjejer utan att dom vet om det. 

(Man vill väl känna sig cool och överlägsen)

Gubben i lådan, gubben i lådan, vad har du för dig? 
Kokar du kaffe, bakar du bullar, sover du? - 
hur den nu går. Den minns jag. 

Sofia flyttar snart till Umeå där hon fått jobb som modefotograf!
Grattis till henne! Det kommer gå helt underbart bra tror jag.
Så imorgon ska vi käka på allstar och sådant. Det kommer bli asnajs.

Annars då? Pluggat teori som ett svin.
Eller ja, kunde pluggat mer men då dör man ju.
Enough is enough så att säga.
Imorgon testar jag mig på en fas så eh.. Önska mig lycka till!
Jag lär behöva det. Allt verkar bara gå in och ut.
Men jag minns hur en motor fungerar och vad alla vätskor är! ;)
Eller eh.. PEPPAR PEPPAR TA I TRÄ!

Annars då #2?
JAG LÄNGTAR EFTER EVELINA! 
efter hennes skratt, hennes ögon. Hennes kindben och lena hud...
Att ligga vaken bredvid henne när hon sover..
ÅH! Nej, jag kan inte vara seriös när jag är trött.
Men jag längtar ändå. Och vi har planer. Små planer.
Men bara för att dom är små så är dom inte viktiga.

Nu är det bäst att jag slutar. Annars vet jag inte vad som skrivs.

Flytt med alla ursäkter.
En vän är en vän hur taskigt livet än gått,
för när jag var väck var du alltid där för mig.