Vi retas med oss själva,
letar och förbättrar.
Men ingenting är värt det
när leva blivit rädsla.
Vi gömmer våra lögner
i ursäkter och glömska.
Vi ränner runt i mönstret
av en kvadratisk ruta.
Sprätter våra pengar
och klättrar upp på höjder.
Men väl uppe på berget
är vi endå inte nöjda.
Vi låser in oss i rutor
vi inte vågar gå ut ifrån.
Då kommer rädslan och tar oss.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar