we don’t give up, we fuck shit up.

Jag vet vi var unga och somliga vill kalla oss för dumma.
Men jag saknar vår naiva blick
och att varenda känsla var på liv och jävla död.
Våra tonårsskinn var utan skuld och synd,
du doftade som en trädgård efter regn
och så har ingenting någonsin doftat igen.

Och jag skrev om hur vår vänskap
var mycket bättre än kärlek, blod och passion och lust.
Och vi höll så hårt, så hårt i varandra och vi gjorde allting tillsammans
för att alla skulle veta att det var vi, vi, vi mot dom.

Då kändes allt så riktigt.