and nothing else matters

bajsbajsbajs, nu är det bara en massa minnen som jag vill glömma som snurrar i mitt huvud. jag vet inte ens varför jag skriver det här men jag känner att jag måste. det är skönt att få ut det som finns i huvudet så om du läser kan du ju inte klaga. dom dök upp bara sådär, bara för att just det låten spelades. varförvarförvarför? jag vill inte, och nu när allt är skit med henne också. det tog så hårt och det tär på en som är så liten. 'du sa att allting skulle ordna sig.' kan ingen bara vara helt ärlig någongång. alla tror att det blir så mycket bättre om man ljuger och att man slipper höra sanningen. men hur känns det då sen när sanningen väl kommer fram. för det gör den till slut. det började som en liten och lätt sak, det skulle vem som helst klara av. sen blev det bara större och större och sen så var du borta. jag hann inte fatta, min hjärna han inte med. men det fanns ingenting annat att göra än att inse. 'det sägs att hoppet är det sista som lämnar människan.' det stämde inte på dig, eller vad vet jag. jag fick ju aldrig veta.



vi svor på att alltid vara vänner men vad hände? vi förlorade varann, men du är alltid min ängel. det är otroligt hur det kunde bli så fel och det finns inget vi längre, så det fattas en del. utanpå ett léende men inuti ett hål, att vara utan dig är det som skapar djupa sår. lever med tanken om att livet är hårt försöker och det går men det är jävligt svårt.

Du satte mig i skiten och brydde dig aldrig mer, även jag gråter tårar fast när ingen annan ser. Jag önska du var jag och att jag var du, att du fick känna som jag känner, smärtan jag har nu. Jag vet att det ordnar sig det gör det med tiden, men just nu så känns det som att du var hela livet. Jag vet att det är lögn för hur fan kan jag älska dig, har alltid stått här funnits till hands och beskyddat dig. Men vad får jag tillbaka en tom svart blick, att jag inte var värd nått var orden som jag fick.