Och nu säger jag godnatt till tonerna av Håkan.
Bättre lycka nästa gång.
Lillebror bli inte som jag när du blir stor. Du stod i dörren och sa: är det här allt som blir så dör jag.
torsdag 30 december 2010
Dag 12 – I min handväska.
Borde mer vara 'i min jacka'
Där har jag glasögonfodral, 3D glasögon, etui med alla mina kort.
Tassalva, hemmanyckel, mobil, snoddar, penna...
En miljon kvitton och bussbiljetter som jag aldrig slänger.
+ en massa mer, jag vet inte riktigt vad för man hittar aldrig någonting.
Borde mer vara 'i min jacka'
Där har jag glasögonfodral, 3D glasögon, etui med alla mina kort.
Tassalva, hemmanyckel, mobil, snoddar, penna...
En miljon kvitton och bussbiljetter som jag aldrig slänger.
+ en massa mer, jag vet inte riktigt vad för man hittar aldrig någonting.
Dag 8 – Ett ögonblick.
Ack, det finns så många som jag sparat.
Men av någon konstig anledning är det oftast dom onda jag kommer ihåg.
För det är dom jag vill lära mig någonting av. Typ.
Men alltså inget speciellt jag vill dela med mig av.
Dock kanske jag återkommer till den här punkten. Om det är okej.
Ack, det finns så många som jag sparat.
Men av någon konstig anledning är det oftast dom onda jag kommer ihåg.
För det är dom jag vill lära mig någonting av. Typ.
Men alltså inget speciellt jag vill dela med mig av.
Dock kanske jag återkommer till den här punkten. Om det är okej.
tisdag 21 december 2010
torsdag 16 december 2010
Alltså usch.
Jag hatar folk som snackar skit. Jag hatar mig när jag gör det.
Varför gör man ens det? Vad ska det tjäna till?
Jag är förbannad och less på folk. Och på mig.
Bläbläbläblä.. Sen få höra allt på annat håll.
Och det där var nästan som ett skämt.
Inte för att det inte var sant, utan för att det kom från rätt person.
(Måste avreagera mig.)
Jag har till och med DRÖMT om det.
Jag hatar folk som snackar skit. Jag hatar mig när jag gör det.
Varför gör man ens det? Vad ska det tjäna till?
Jag är förbannad och less på folk. Och på mig.
Bläbläbläblä.. Sen få höra allt på annat håll.
Och det där var nästan som ett skämt.
Inte för att det inte var sant, utan för att det kom från rätt person.
(Måste avreagera mig.)
Jag har till och med DRÖMT om det.
onsdag 15 december 2010
Dag 07 – Min bästa vän.
Jag har haft lite olika 'bästa vänner' men vi har växt ifrån varandra med tiden.
Men för mig är en bästa vän någon man kan lita på, någon som alltid kan göra en glad.
Någon som man kan göra lite vad som helst med och någon som vågar visa sig svag.
Min bästa vän och jag har haft både ups&downs men det tycker jag hör till.
I alla fall så länge man själv kan erkänna sina fel istället för att alltid skylla ifrån sig.
Ja, jag har en bästa vän. Jag har många riktigt bra vänner.
Och jag älskar dom alla. Mer än jag visar.
Jag har haft lite olika 'bästa vänner' men vi har växt ifrån varandra med tiden.
Men för mig är en bästa vän någon man kan lita på, någon som alltid kan göra en glad.
Någon som man kan göra lite vad som helst med och någon som vågar visa sig svag.
Min bästa vän och jag har haft både ups&downs men det tycker jag hör till.
I alla fall så länge man själv kan erkänna sina fel istället för att alltid skylla ifrån sig.
Ja, jag har en bästa vän. Jag har många riktigt bra vänner.
Och jag älskar dom alla. Mer än jag visar.
söndag 12 december 2010
onsdag 8 december 2010
DAG 05 - Vad är kärlek?
Kärlek är en väldigt stark känsla. Det är svårt att beskrivas då den aldrig är densamma.
Men för mig är kärlek nog det jag känner för mina närmsta.
De få personerna som jag faktiskt kan lita på till hundra procent.
Så länge dom mår bra, mår jag bra.
Det är också dom människorna som jag är mest rädd för att såra.
För jag vet att jag aldrig kommer vara perfekt och aldrig kommer att räcka till.
Och det är svårt när man slits åt olika håll, svårt att klämmas i mitten.
Det är så många olika känslor som krockar och slår ihop.
Och det är svårt att förklara. Men kärlek är nog ett enda stort kaos.
Som en tornardo som härjar i magen, hjärtat och i bröstkorgen.
Kärlek är en väldigt stark känsla. Det är svårt att beskrivas då den aldrig är densamma.
Men för mig är kärlek nog det jag känner för mina närmsta.
De få personerna som jag faktiskt kan lita på till hundra procent.
Så länge dom mår bra, mår jag bra.
Det är också dom människorna som jag är mest rädd för att såra.
För jag vet att jag aldrig kommer vara perfekt och aldrig kommer att räcka till.
Och det är svårt när man slits åt olika håll, svårt att klämmas i mitten.
Det är så många olika känslor som krockar och slår ihop.
Och det är svårt att förklara. Men kärlek är nog ett enda stort kaos.
Som en tornardo som härjar i magen, hjärtat och i bröstkorgen.
tisdag 7 december 2010
onsdag 1 december 2010
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)